Känner ingen ork till att skriva om resan, har fullt upp hela tiden och det finns så mycket att berätta, allting som hänt och blir inte lika roligt om jag missar hälften.
Det var iallfall underbart, ingen tvekan.  Att det var regnperiod störde inte mig så jättemycket, fick ändå så mycket sol som min känsliga hud tål.
Det blev varmt om hjärtat när jag träffade syster och hoppas att hon har det bra, vart i världen hon än är!

 



Iallfall så är jag tillbaka till verkligheten, och faktiskt så känns det helt okej, hade ångest när vi steg ombord på planet, speciellt att Lisette inte satt på vårat plan!
Hade saknat de närmaste mycket, och klassen/skolan. Och nu är det tillbaka.
Glädjeskutt när jag steg in på jobbet och alldeles varm i hjärtat när jag möttes av 3 leenden i hallen på kågevägen. Det är kärlek.