så sant

"glöm dina bekymmer, imorgon kommer nya"

jag sitter på mammas jobb och ska med bussen nu! Lisette sitter på Arlanda, och det känns sorgligt att inte få träffa henne på ett år, kanske. Och jag kommer sakna henne, mycket.
Hon kom in och gav mig en stor kram i morse kring 5, och nu är hon påväg att uppfylla drömmar.
Det är så man ska leva.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0