jag vet egentligen inte varför jag gör såhär? men det spelar ingen roll för i sluändan är det jag som bestämmer. Jag kommer inte ändra på mig för andras åsikter men det finns besvikelser när andra går bakom min rygg. det känns lågt. jag vet inte vem det är eller varför. eller kanske varför, men är det verkligen ditt problem?
jag kan det här själv, ingen behöver säga åt mig vad jag ska göra. så länge jag trivs med det. det är mitt liv.